måndag 6 december 2010

Euskefeurat -- Spela Creedence



Från det jag var 15 så tjata jag jämt

Om att få en gitarr av min mamma

Och så fick jag en fin

En begagnad levin

Och jag börja att öva med samma


Min början var svår

När jag bytte ackord

Gick det inte i ultrarapid ens

Och min syrra var dum

Hon kom in på mitt rum och sa

Spela nåt bra spela Creedence

Men jag sa nej, nej det är inte min grej
Det är inget jag vill kännas vid ens
För är det nåt som jag har
På min repotear
Så är det fan inga låtar med Creedence

Jag slet som ett djur
Med moll och med dur
Och den känslan det var helt otrolig
När jag helt apropå på en fest 72
greppa guran och spela Tom Dooley och så låt det tystna
och dra vad de lyssna
det kändes precis om tiden
stod still en sekund
tills nån öppnade mun och skrek
spela nåt bra, spela Creedence

Men jag sa nej, nej det är inte min grej
Det är inget jag vill kännas vid ens
För är det nåt som jag har
På min repotear
Så är det fan inga låtar med Creedence

Till sist och tillslut
Gjorde jag scendebut
En fredag på byns pizzeria
Där var ett fylleslag och på scenen stod jag
Som en blek Bob Dylan kopia
Det var på nåt sätt ungefär lika rätt
Som en strippa på himmelska fridens
Torg och publiken skrek stäng av musiken
Och spela nåt bra, spela Creedence

Men jag sa nej, nej det är fan i mig
Ingenting som jag vill kännas vid ens
För är det nåt som jag har
På min repotear
Så är det fan inga låtar med Creedence

Och sen dess i vårt land
har jag rest runt med band
I dessa bedrövliga tider
När allting skärs ner
och dras in och läggs ner
Medan svensken han tiger och lider
Tyst som en mus, men så får han ett rus
Och känner sig redo för stridens
Larm och då och vill säga ifrån
Spela nåt bra, spela Creedence

Men jag sa nej, nej det är inte min grej
Det är inget jag vill kännas vid ens
För är det nåt som jag har
På min repotear
Så är det fan inga låtar med Creedence

Kvällen var sen
Och hem från turnén
Kom den bakfulle slitne rebellen
Och i vår sovalkov
Låg frugan och sov
Och jag kröp sakta ner under fällen
Och utan applåder fick han sen stå där
Jag torde knappt krypa bredvid ens
Fast jag ville ha tröst men då viska en röst
Spela nåt bra, spela Creedence

Inga kommentarer: